publicerad: 2015
väggur
vägg|ur
substantiv
~et; pl. ~ vägg 2ur
Singular | |
---|---|
ett väggur | obestämd form |
ett väggurs | obestämd form genitiv |
vägguret | bestämd form |
väggurets | bestämd form genitiv |
Plural | |
väggur | obestämd form |
väggurs | obestämd form genitiv |
vägguren | bestämd form |
väggurens | bestämd form genitiv |