publicerad: 2015
väjning
väj·ning
substantiv
~en ~ar väja
Singular | |
---|---|
en väjning | obestämd form |
en väjnings | obestämd form genitiv |
väjningen | bestämd form |
väjningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
väjningar | obestämd form |
väjningars | obestämd form genitiv |
väjningarna | bestämd form |
väjningarnas | bestämd form genitiv |