publicerad: 2015
vånda
vånda
substantiv
~n våndor • plåga; ångest
Singular | |
---|---|
en vånda | obestämd form |
en våndas | obestämd form genitiv |
våndan | bestämd form |
våndans | bestämd form genitiv |
Plural | |
våndor | obestämd form |
våndors | obestämd form genitiv |
våndorna | bestämd form |
våndornas | bestämd form genitiv |