publicerad: 2015
vandra
vandra
verb
~de ~t • gå ofta på längre tur; äv. bildl. och om djurs förflyttning: vandra i fjällen; laxen vandrar ut till havet
Finita former | |
---|---|
vandrar | presens aktiv |
vandras | presens passiv |
vandrade | preteritum aktiv |
vandrades | preteritum passiv |
vandra | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att vandra | infinitiv aktiv |
att vandras | infinitiv passiv |
har/hade vandrat | supinum aktiv |
har/hade vandrats | supinum passiv |
Presens particip | |
vandrande | |
Perfekt particip | |
en vandrad + substantiv | |
ett vandrat + substantiv | |
den/det/de vandrade + substantiv |