publicerad: 2015
vanuatuer
vanuatu·er
[vanua´tu‑]
substantiv
~n; pl. ~ • mansperson från Vanuatu
Singular | |
---|---|
en vanuatuer | obestämd form |
en vanuatuers | obestämd form genitiv |
vanuatuern | bestämd form |
vanuatuerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
vanuatuer | obestämd form |
vanuatuers | obestämd form genitiv |
vanuatuerna | bestämd form |
vanuatuernas | bestämd form genitiv |