publicerad: 2015
vikingafärd
vik·inga|färd
substantiv
~en ~er viking 1 färd
Singular | |
---|---|
en vikingafärd | obestämd form |
en vikingafärds | obestämd form genitiv |
vikingafärden | bestämd form |
vikingafärdens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vikingafärder | obestämd form |
vikingafärders | obestämd form genitiv |
vikingafärderna | bestämd form |
vikingafärdernas | bestämd form genitiv |