publicerad: 2015
voltning
volt·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. till volta 2
Singular | |
---|---|
en voltning | obestämd form |
en voltnings | obestämd form genitiv |
voltningen | bestämd form |
voltningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
voltningar | obestämd form |
voltningars | obestämd form genitiv |
voltningarna | bestämd form |
voltningarnas | bestämd form genitiv |