publicerad: 2015
avfälling
av|fäll·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨nedsätt.⟩ person som övergett en lära
Singular | |
---|---|
en avfälling | obestämd form |
en avfällings | obestämd form genitiv |
avfällingen | bestämd form |
avfällingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avfällingar | obestämd form |
avfällingars | obestämd form genitiv |
avfällingarna | bestämd form |
avfällingarnas | bestämd form genitiv |