publicerad: 2015
avidentifiering
av|id·enti·fi·er·ing
substantiv
~en ~ar • t.ex. av intervjupersoner i vetenskaplig undersökning
Singular | |
---|---|
en avidentifiering | obestämd form |
en avidentifierings | obestämd form genitiv |
avidentifieringen | bestämd form |
avidentifieringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avidentifieringar | obestämd form |
avidentifieringars | obestämd form genitiv |
avidentifieringarna | bestämd form |
avidentifieringarnas | bestämd form genitiv |