publicerad: 2015
avsvärjelse
av|svärj·else
substantiv
~n ~r avsvärja
Singular | |
---|---|
en avsvärjelse | obestämd form |
en avsvärjelses | obestämd form genitiv |
avsvärjelsen | bestämd form |
avsvärjelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avsvärjelser | obestämd form |
avsvärjelsers | obestämd form genitiv |
avsvärjelserna | bestämd form |
avsvärjelsernas | bestämd form genitiv |