publicerad: 2015
avtvagning
av|tvag·ning
substantiv
~en ~ar • till avtvå tvagning
Singular | |
---|---|
en avtvagning | obestämd form |
en avtvagnings | obestämd form genitiv |
avtvagningen | bestämd form |
avtvagningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avtvagningar | obestämd form |
avtvagningars | obestämd form genitiv |
avtvagningarna | bestämd form |
avtvagningarnas | bestämd form genitiv |