publicerad: 2015
bänsling
bänsl·ing
substantiv
~en ~ar bänsla
Singular | |
---|---|
en bänsling | obestämd form |
en bänslings | obestämd form genitiv |
bänslingen | bestämd form |
bänslingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bänslingar | obestämd form |
bänslingars | obestämd form genitiv |
bänslingarna | bestämd form |
bänslingarnas | bestämd form genitiv |