publicerad: 2015
banläggare
ban|lägg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läggarna 1bana 1 lägga
Singular | |
---|---|
en banläggare | obestämd form |
en banläggares | obestämd form genitiv |
banläggaren | bestämd form |
banläggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
banläggare | obestämd form |
banläggares | obestämd form genitiv |
banläggarna | bestämd form |
banläggarnas | bestämd form genitiv |