publicerad: 2015
barnrikehus
barn·rike|hus
substantiv
~et; pl. ~ • i äldre tid: hus med lägenheter för barnrika familjer
Singular | |
---|---|
ett barnrikehus | obestämd form |
ett barnrikehus | obestämd form genitiv |
barnrikehuset | bestämd form |
barnrikehusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
barnrikehus | obestämd form |
barnrikehus | obestämd form genitiv |
barnrikehusen | bestämd form |
barnrikehusens | bestämd form genitiv |