publicerad: 2015
beblanda
be·blanda
verb
~de ~t • tills. med sig:
Finita former | |
---|---|
beblandar | presens aktiv |
beblandas | presens passiv |
beblandade | preteritum aktiv |
beblandades | preteritum passiv |
beblanda | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att beblanda | infinitiv aktiv |
att beblandas | infinitiv passiv |
har/hade beblandat | supinum aktiv |
har/hade beblandats | supinum passiv |
Presens particip | |
beblandande | |
Perfekt particip | |
en beblandad + substantiv | |
ett beblandat + substantiv | |
den/det/de beblandade + substantiv |
beblanda sig
• ⟨nedsätt.⟩ beblanda sig med ngn inlåta sig med ngnOrdform(er) beblanda sig