publicerad: 2015
betfält
bet|fält
substantiv
~et; pl. ~ • till 4beta 1 fält 1
Singular | |
---|---|
ett betfält | obestämd form |
ett betfälts | obestämd form genitiv |
betfältet | bestämd form |
betfältets | bestämd form genitiv |
Plural | |
betfält | obestämd form |
betfälts | obestämd form genitiv |
betfälten | bestämd form |
betfältens | bestämd form genitiv |