blibli
el. åld. bliva
verb
blev, blivit, bliven blivet blivna, pres. blir el. åld. bliver, imper. bli el. åld. bliv | Finita former |
|---|
| blir (bliver) | presens aktiv |
| blev | preteritum aktiv |
| bli (bliv) | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att bli (bliva) | infinitiv aktiv |
| har/hade blivit | supinum aktiv |
| Presens particip |
|---|
| blivande |
| Perfekt particip |
|---|
| en bliven + substantiv |
| ett blivet + substantiv |
| den/det/de blivna + substantiv |
| den blivne + maskulint substantiv |
bli av
1 komma till stånd: festen blir verkligen av!2 hamna: var blev bollen av?3 komma fram ngt värdefullt ur: det blev ingenting av projektet4 bli av med ngt mista ngt| Infinita former |
|---|
| att bli av | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| avblivande |
| Perfekt particip |
|---|
| en avbliven + substantiv |
| ett avblivet + substantiv |
| den/det/de avblivna + substantiv |
| den avblivne + maskulint substantiv |
bli till
• uppstå| Infinita former |
|---|
| att bli till | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| tillblivande |
| Perfekt particip |
|---|
| en tillbliven + substantiv |
| ett tillblivet + substantiv |
| den/det/de tillblivna + substantiv |
| den tillblivne + maskulint substantiv |
