publicerad: 2015
brunkulla
brun|kulla
substantiv
~n ‑kullor • en orkidé
Singular | |
---|---|
en brunkulla | obestämd form |
en brunkullas | obestämd form genitiv |
brunkullan | bestämd form |
brunkullans | bestämd form genitiv |
Plural | |
brunkullor | obestämd form |
brunkullors | obestämd form genitiv |
brunkullorna | bestämd form |
brunkullornas | bestämd form genitiv |