publicerad: 2015
dekor
dek·or
[‑å´r]
substantiv
~en ~er • utsmyckning; scenbild
Singular | |
---|---|
en dekor | obestämd form |
en dekors | obestämd form genitiv |
dekoren | bestämd form |
dekorens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dekorer | obestämd form |
dekorers | obestämd form genitiv |
dekorerna | bestämd form |
dekorernas | bestämd form genitiv |