publicerad: 2015
doning
don·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ anordning; grej; don
Singular | |
---|---|
en doning | obestämd form |
en donings | obestämd form genitiv |
doningen | bestämd form |
doningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
doningar | obestämd form |
doningars | obestämd form genitiv |
doningarna | bestämd form |
doningarnas | bestämd form genitiv |