publicerad: 2015
driftsavbrott
drifts|av·brott
N drift|av·brott
substantiv
~et; pl. ~ drift 1 avbrottSingular | |
---|---|
ett driftsavbrott | obestämd form |
ett driftsavbrotts | obestämd form genitiv |
driftsavbrottet | bestämd form |
driftsavbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
driftsavbrott | obestämd form |
driftsavbrotts | obestämd form genitiv |
driftsavbrotten | bestämd form |
driftsavbrottens | bestämd form genitiv |