publicerad: 2015
dubbning
dubb·ning
substantiv
~en ~ar • till dubba 1,2,3
Singular | |
---|---|
en dubbning | obestämd form |
en dubbnings | obestämd form genitiv |
dubbningen | bestämd form |
dubbningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dubbningar | obestämd form |
dubbningars | obestämd form genitiv |
dubbningarna | bestämd form |
dubbningarnas | bestämd form genitiv |