publicerad: 2015
ducka
ducka
verb
~de ~t • hastigt böja sig undan
Finita former | |
---|---|
duckar | presens aktiv |
duckas | presens passiv |
duckade | preteritum aktiv |
duckades | preteritum passiv |
ducka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ducka | infinitiv aktiv |
att duckas | infinitiv passiv |
har/hade duckat | supinum aktiv |
har/hade duckats | supinum passiv |
Presens particip | |
duckande |