SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

eremit

erem·­it [‑i´t] substantiv ~en ~er • person som lever i ensamhet urspr. under bot­göring; en­störing

Singular
en eremit	obestämd form
en eremits	obestämd form genitiv
eremiten	bestämd form
eremitens	bestämd form genitiv
Plural
eremiter	obestämd form
eremiters	obestämd form genitiv
eremiterna	bestämd form
eremiternas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  erbjudan subst.
  erbjudande subst.
  e-recept subst.
  erektion subst.
  erektionsproblem subst.
  eremit subst.
  eremitage subst.
  eremitboning subst.
  eremitisk adj.
  eremitkräfta subst.
  eremitliv subst.

  Till   alla ordböcker