publicerad: 2015
förhandlare
för·handl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. förhandlarna förhandla
Singular | |
---|---|
en förhandlare | obestämd form |
en förhandlares | obestämd form genitiv |
förhandlaren | bestämd form |
förhandlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förhandlare | obestämd form |
förhandlares | obestämd form genitiv |
förhandlarna | bestämd form |
förhandlarnas | bestämd form genitiv |