publicerad: 2015
förläggning
för·lägg·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. plats för inkvartering
Singular | |
---|---|
en förläggning | obestämd form |
en förläggnings | obestämd form genitiv |
förläggningen | bestämd form |
förläggningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förläggningar | obestämd form |
förläggningars | obestämd form genitiv |
förläggningarna | bestämd form |
förläggningarnas | bestämd form genitiv |