publicerad: 2015
förverka
för·verka
verb
~de ~t • mista ngt genom sitt olämpliga förfarande
Finita former | |
---|---|
förverkar | presens aktiv |
förverkas | presens passiv |
förverkade | preteritum aktiv |
förverkades | preteritum passiv |
förverka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förverka | infinitiv aktiv |
att förverkas | infinitiv passiv |
har/hade förverkat | supinum aktiv |
har/hade förverkats | supinum passiv |
Presens particip | |
förverkande | |
Perfekt particip | |
en förverkad + substantiv | |
ett förverkat + substantiv | |
den/det/de förverkade + substantiv |