publicerad: 2015
finjustering
fin|just·er·ing
substantiv
~en ~ar finjustera
Singular | |
---|---|
en finjustering | obestämd form |
en finjusterings | obestämd form genitiv |
finjusteringen | bestämd form |
finjusteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
finjusteringar | obestämd form |
finjusteringars | obestämd form genitiv |
finjusteringarna | bestämd form |
finjusteringarnas | bestämd form genitiv |