publicerad: 2015
formgivning
form|giv·ning
substantiv
~en ~ar • till formge ge
Singular | |
---|---|
en formgivning | obestämd form |
en formgivnings | obestämd form genitiv |
formgivningen | bestämd form |
formgivningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
formgivningar | obestämd form |
formgivningars | obestämd form genitiv |
formgivningarna | bestämd form |
formgivningarnas | bestämd form genitiv |