publicerad: 2015
frimickel
fri|mickel
substantiv
~n ‑micklar • ⟨vard., nedsätt.⟩ person som tillhör frikyrka
Singular | |
---|---|
en frimickel | obestämd form |
en frimickels | obestämd form genitiv |
frimickeln | bestämd form |
frimickelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
frimicklar | obestämd form |
frimicklars | obestämd form genitiv |
frimicklarna | bestämd form |
frimicklarnas | bestämd form genitiv |