publicerad: 2015
frimurare
fri|mur·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑murarna • medlem av frimurarorden
Singular | |
---|---|
en frimurare | obestämd form |
en frimurares | obestämd form genitiv |
frimuraren | bestämd form |
frimurarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
frimurare | obestämd form |
frimurares | obestämd form genitiv |
frimurarna | bestämd form |
frimurarnas | bestämd form genitiv |