SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
fuling
ful·ing substantiv ~en ~ar ⟨vard.⟩ äv. o­pålitlig el. elak person
Singular
en fulingobestämd form
en fulingsobestämd form genitiv
fulingenbestämd form
fulingensbestämd form genitiv
Plural
fulingarobestämd form
fulingarsobestämd form genitiv
fulingarnabestämd form
fulingarnasbestämd form genitiv