publicerad: 2015
grymta
grymta
verb
~de ~t 1 grisen grymtar2 ⟨vard.⟩ muttra, klaga: folk grymtar över de höga skatterna
Finita former | |
---|---|
grymtar | presens aktiv |
grymtas | presens passiv |
grymtade | preteritum aktiv |
grymtades | preteritum passiv |
grymta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att grymta | infinitiv aktiv |
att grymtas | infinitiv passiv |
har/hade grymtat | supinum aktiv |
har/hade grymtats | supinum passiv |
Presens particip | |
grymtande |