publicerad: 2015
härskarinna
härsk·ar·inna
[‑in`a]
substantiv
~n härskarinnor härskare
Singular | |
---|---|
en härskarinna | obestämd form |
en härskarinnas | obestämd form genitiv |
härskarinnan | bestämd form |
härskarinnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
härskarinnor | obestämd form |
härskarinnors | obestämd form genitiv |
härskarinnorna | bestämd form |
härskarinnornas | bestämd form genitiv |