publicerad: 2015
höbärgning
hö|bärg·ning
substantiv
~en ~ar hö bärgning 1
Singular | |
---|---|
en höbärgning | obestämd form |
en höbärgnings | obestämd form genitiv |
höbärgningen | bestämd form |
höbärgningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
höbärgningar | obestämd form |
höbärgningars | obestämd form genitiv |
höbärgningarna | bestämd form |
höbärgningarnas | bestämd form genitiv |