publicerad: 2015
höfta
höfta
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ bestämma på ett ungefär, skatta
Finita former | |
---|---|
höftar | presens aktiv |
höftas | presens passiv |
höftade | preteritum aktiv |
höftades | preteritum passiv |
höfta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att höfta | infinitiv aktiv |
att höftas | infinitiv passiv |
har/hade höftat | supinum aktiv |
har/hade höftats | supinum passiv |
Presens particip | |
höftande | |
Perfekt particip | |
en höftad + substantiv | |
ett höftat + substantiv | |
den/det/de höftade + substantiv |
höfta till
• höfta, skattaInfinita former att höfta till infinitiv aktiv Presens particip tillhöftande Perfekt particip en tillhöftad + substantiv ett tillhöftat + substantiv den/det/de tillhöftade + substantiv