publicerad: 2015
hallåkvinna
hallå|kvinna
substantiv
~n ‑kvinnor • jfr hallåman
Singular | |
---|---|
en hallåkvinna | obestämd form |
en hallåkvinnas | obestämd form genitiv |
hallåkvinnan | bestämd form |
hallåkvinnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
hallåkvinnor | obestämd form |
hallåkvinnors | obestämd form genitiv |
hallåkvinnorna | bestämd form |
hallåkvinnornas | bestämd form genitiv |