publicerad: 2015
harmonisering
harm·on·is·er·ing
substantiv
~en ~ar • till harmonisera 1,2
Singular | |
---|---|
en harmonisering | obestämd form |
en harmoniserings | obestämd form genitiv |
harmoniseringen | bestämd form |
harmoniseringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
harmoniseringar | obestämd form |
harmoniseringars | obestämd form genitiv |
harmoniseringarna | bestämd form |
harmoniseringarnas | bestämd form genitiv |