publicerad: 2015
infallsvinkel
in·falls|vinkel
substantiv
~n ‑vinklar 1 för (ljus)stråle2 aspekt
Singular | |
---|---|
en infallsvinkel | obestämd form |
en infallsvinkels | obestämd form genitiv |
infallsvinkeln | bestämd form |
infallsvinkelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
infallsvinklar | obestämd form |
infallsvinklars | obestämd form genitiv |
infallsvinklarna | bestämd form |
infallsvinklarnas | bestämd form genitiv |