publicerad: 2015
inkvotering
in|kvot·er·ing
substantiv
~en ~ar inkvotera
Singular | |
---|---|
en inkvotering | obestämd form |
en inkvoterings | obestämd form genitiv |
inkvoteringen | bestämd form |
inkvoteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inkvoteringar | obestämd form |
inkvoteringars | obestämd form genitiv |
inkvoteringarna | bestämd form |
inkvoteringarnas | bestämd form genitiv |