publicerad: 2015
instämning
in|stäm·ning
substantiv
~en ~ar • till instämma 2
Singular | |
---|---|
en instämning | obestämd form |
en instämnings | obestämd form genitiv |
instämningen | bestämd form |
instämningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
instämningar | obestämd form |
instämningars | obestämd form genitiv |
instämningarna | bestämd form |
instämningarnas | bestämd form genitiv |