publicerad: 2015
kommunalman
kom·mun·al|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen kommunal 1man 1
Singular | |
---|---|
en kommunalman | obestämd form |
en kommunalmans | obestämd form genitiv |
kommunalmannen | bestämd form |
kommunalmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kommunalmän | obestämd form |
kommunalmäns | obestämd form genitiv |
kommunalmännen | bestämd form |
kommunalmännens | bestämd form genitiv |