publicerad: 2015
konkretisering
kon·kret·is·er·ing
substantiv
~en ~ar 1konkret
Singular | |
---|---|
en konkretisering | obestämd form |
en konkretiserings | obestämd form genitiv |
konkretiseringen | bestämd form |
konkretiseringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konkretiseringar | obestämd form |
konkretiseringars | obestämd form genitiv |
konkretiseringarna | bestämd form |
konkretiseringarnas | bestämd form genitiv |