publicerad: 2015
monopol
mono·pol
[‑på´l]
substantiv
~et; pl. ~ • företag med rätt el. makt att utan konkurrens utöva en ekonomisk verksamhet; ha monopol på ngt vara ensam om ngt
Singular | |
---|---|
ett monopol | obestämd form |
ett monopols | obestämd form genitiv |
monopolet | bestämd form |
monopolets | bestämd form genitiv |
Plural | |
monopol | obestämd form |
monopols | obestämd form genitiv |
monopolen | bestämd form |
monopolens | bestämd form genitiv |