publicerad: 2015
normupplösning
norm|upp·lös·ning
substantiv
~en • till upplösning 4 norm
Singular | |
---|---|
en normupplösning | obestämd form |
en normupplösnings | obestämd form genitiv |
normupplösningen | bestämd form |
normupplösningens | bestämd form genitiv |