publicerad: 2015
ockultation
oc·kult·at·ion
substantiv
~en • bortskymning av himlakropp genom att en annan himlakropp kommer i vägen
Singular | |
---|---|
en ockultation | obestämd form |
en ockultations | obestämd form genitiv |
ockultationen | bestämd form |
ockultationens | bestämd form genitiv |