publicerad: 2015
plankläggning
plank|lägg·ning
substantiv
~en ~ar 1plank läggning 1
Singular | |
---|---|
en plankläggning | obestämd form |
en plankläggnings | obestämd form genitiv |
plankläggningen | bestämd form |
plankläggningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
plankläggningar | obestämd form |
plankläggningars | obestämd form genitiv |
plankläggningarna | bestämd form |
plankläggningarnas | bestämd form genitiv |