publicerad: 2015
relativisera
re·lat·iv·is·era
verb
~de ~t • göra relativ; otillbörligt förminska: relativisera förintelsen
| Finita former | |
|---|---|
| relativiserar | presens aktiv |
| relativiseras | presens passiv |
| relativiserade | preteritum aktiv |
| relativiserades | preteritum passiv |
| relativisera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att relativisera | infinitiv aktiv |
| att relativiseras | infinitiv passiv |
| har/hade relativiserat | supinum aktiv |
| har/hade relativiserats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| relativiserande | |
| Perfekt particip | |
| en relativiserad + substantiv | |
| ett relativiserat + substantiv | |
| den/det/de relativiserade + substantiv | |


