publicerad: 2015
rema
rema
[re´ma]
substantiv
~t ~n • ⟨språkv.⟩ det nya i en sats; mots. tema 4
Singular | |
---|---|
ett rema | obestämd form |
ett remas | obestämd form genitiv |
remat | bestämd form |
remats | bestämd form genitiv |
Plural | |
reman | obestämd form |
remans | obestämd form genitiv |
remana | bestämd form |
remanas | bestämd form genitiv |