publicerad: 2015
rigorism
rig·or·ism
[‑is´m]
substantiv
~en • obönhörlig stränghet
Singular | |
---|---|
en rigorism | obestämd form |
en rigorisms | obestämd form genitiv |
rigorismen | bestämd form |
rigorismens | bestämd form genitiv |